Hittar tillbaka...

Hej,
ja det är väl på tiden (tycker ni många, eller kanske inte är så många kvar som hälsar på här men för er som gör det) nu är jag laddad igen och har energi, inspiration och lust att skriva på nytt.
Det har inte funnits mycket av något av det ovannämnda på ett tag och tycker då det varit bättre att bara pausa.

Här hemma råder.. oreda, slipsdamm, aboslut sömnbrist, allmänt kaos men vi är också otroligt lyckliga!
Om vi tar det i små steg från början, så får ni en liten förståelse:)

För exakt ett år sedan genomgick jag något av det värsta i mitt liv, vi förlorade en graviditet i v12, detta var inte direkt den bästa avstamp man kan få på ett år men vi kom förbi och igenom det. Mycket av kommande månader för mig och M bestod av ett konstigt fokus på det som inte gick. Vana vid att man kan styra och planera sitt liv och kalender, blev detta en påminnelse om vilken gåva livet är, och framförallt hur värdefulla de som finns ikring oss är.
Tror inte man riktigt förstår alla dessa tankar och känslor som blir lite av ett ont beroende hos människor som genomgår något sådanthär.
 I slutet av sommaren mister jag en graviditet till och känslan av hopplöshet var enorm.
Efter att ha mött flera läkare fick jag tillslut rätt, en läkare som verkligen var på rätt plats.
I oktober på en kontroll hos min läkare (efter prover, koller, stickor, allt) får vi beskedet att vi nu väntade en liten.. ni förstår glädjen över detta, när hon sedan strax efter fortsätter och säger: och här är den andra.. börjar jag skaka..
Det tog ett tag att förstå, att släppa rädslan att något snart återigen skulle gå fel, men nu tror vi och vi är osannolikt lyckliga över detta!
Vi är nu halvvägs och "orken" hos mig har nu kommit tillbaka, efter veckor av illamående och en ofantlig trötthet, trodde inte det kunde bli så ofantligt påtagligt.
Det sägs att med två små i magen kan symtomen bli dubbla! jo tack, det kan de!
M har nog tröttnat vid flera tillfällen och vissa veckor, ja då har han gjort allt här hemma, när han påtalat detta har jag inte annat än att hållt med..
-ja det gör du men nu går jag och lägger mig en stund igen.
Nu lagom till att jag känner energi och inspiration igen så börjar magen bli stor, får se hur pass "ivägen" den blir:)

tvillingarna idag..

tvillingarna i v12, då såg man dom jämnsides

 

Kort förklaring till vårt kaos:

 vi blir snart fler! flera små som vill sova i vår säng (även E gör ju elst det om han får välja) så vi beställer en ny säng. (detta var tänkt att ske nu snarast ändå men detta tillfälle passade)

En stor säng, vilket innebär att vi behöver göra om vårt garderobsystem, vilket innebär att sovrummet behöver göras om lite smått..

Om vi river garderoberna, behövs golvet bytas, och taket.. det kommer bli märken i väggen, alltså bytas vägg, och då räcker inte lister till som innan satt så vi byter dem med.

Nya väggen som tidigare var i garderobern

Lycklig jag blev när vi hittade ett intakt
fint trägolv under den gamla parketten

Om man river bort alla garderoberså behöver kläderna förvaras någonstans.. på hallen uppe finns nu diverse klädställningar, platsbackar och trådkorgar. högar med mattor, plädar, skor, handväskor. ja vad mer har ni i era garderober?

Någonstans ska vi sova, gamla sängar ut för de får inte plats.. Tur att vi köpt ny säng till E, en som går att dra ut en extrasäng på. Så nu sover vi alla tre på litet barnrum. Bland leksaker, sagoböcker trollerilådor och allt smått som gör ont att kliva på nattetid!

Hallen nere är på "paus" då sovrummet blev akut, så den står ju i uppbyggnadsstadie fortfarande med alla dess möbler placerade på lite olika platser i huset.

På fredag kommer den nya sängen (var tvunget att hämtas denna vecka) vet inte säkert men tippar på att den får stå på höjden i tvrummet ett par dagar då, till det nya golvet är klart.

Vi hade sotaren på besök här igår, jag är bara glad att jag slapp möta honom, vad trodde han om denna familj? Men som jag sagt flera gånger till vårt försvar: hellre kaos nu när vi är tre, än när vi är fem!

Så var jag igång igen..
Hoppas ni är med och läser och delar vardagen och dess äventyr med mig.
Det kommer bli mer kaos, det är jag väl medveten om, jag känner att när detta projekt är över är det inte mycket som kan stressa eller oroa mig:)
När saker hittat tillbaka till sina platser på övervåningen och jag städat bort allt byggdamm, då åker symaskinen fram. Har ett par "go-påsar" som står och väntar. Pysselsugen är jag och det ska bli rikigt kul att börja igen.